Kärnteknik i Sverige

Sverige har använt sig av kärnenergi sedan 1963 då den första reaktorn togs i bruk i Ågesta en bit söder om Stockholm. Visserligen hade man byggt reaktorer för forskningssyfte tidigare men denna reaktor byggs för att försörja Farsta med fjärrvärme och för att producera elektricitet. 1966 påbörjas byggnationen av det första kärnkraftverket för elproduktion, Oskarshamn 1, en lättvattenreaktor som stod klar 1972. Samma år startar ASEA en kärnbränslefabrik i Västerås. under 70- och 80-talet byggs två reaktorer vid Barsebäck, fyra vid Ringhals, tre vid Forsmark och ytterligare två i Oskarshamn. De två reaktorerna i Barsebäck tas ur drift 1998 och 2005 som en del av en politisk uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Svensk kärnkraft har sedan starten varit ett hett diskussionsämne, de senaste åren har debatten till stor del handlat om lönsamhet. Vad som sällan diskuteras är sysselsättningseffekten av kärnkraften för bakomliggande leverantörsled. Idag anställer, inkluderat leverantörer, kärnkraftbranschen i Sverige cirka 21000 personer. På plats på kärnkraftverken Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn och Ringhals arbetar ungefär 6000 personer. Arbetstillfällenas geografiska spridning är främst i södra Sverige med största antalet anställda koncentrerade kring orterna där kärnkraftverken är belägna. Även Ludvika och Västerås är relativt stora arbetsgivare med över 1000 anställda vardera av leverantörer till kärnteknik i Sverige.

Enbart till Forsmark och Ringhals görs årligen inköp för 5,5 miljarder kronor, av dessa 5,5 miljarder beräknas 220 miljoner kronor gå till regionerna runt Forsmark och Ringhals. Den största delen, cirka 80% av Sveriges elproduktion, sker genom vatten- och kärnkraft där kärnkraft producerar 61 TWh/år och vattenkraften 65 TWh/år Resterande 20% produceras av bland annat vindkraft, kondensvärme och kraftvärme (Ekonomifakta.se).

För den som väljer att utbilda sig inom kärnteknik ser framtidsutsikterna goda ut. Dock väljer allt färre att utbilda sig inom kärnkraft och kärnteknik i Sverige. Anledning till detta tros vara att det är svårt att locka studenter till en industri som mest troligt inte kommer att byggas ut inom överskådlig framtid. Det kommer att behövas kompetent personal för att hantera såväl nedläggningar som drift. Nedläggning av kärnkraftverk kan ses som en framtidsbransch där det kommer att behövas en betydande kompetensförsörjning. Idag finns utbildningar inom kärnteknik på tre olika universitet, KTH, Chalmers samt Uppsala Universitet.

TÜV NORD GROUP bedriver verksamhet inom kärnteknikområdet i ett tiotal länder. Cirka 400 ingenjörer är involverade, inom områdena Operation and Systems Technology, Reactor Technology and Radiation Protection, Decommissioning and Waste Management, Design Examination and Materials.

TÜV NORD i Sverige erhöll sin ackreditering 2002 som ett kontrollorgan inom kärnkraft och har sedan dess utvecklat sin verksamhet inom områden som riskbaserad inspektion. En lång och nära relation med anläggningarna tillsammans med en hög integritet skapar rätt förutsättningar att förse branschen med tillförlitliga inspektionstjänster som säkerställer kvaliteten och säkerheten.

TÜV NORD utför tredjepartskontroll av mekaniska anordningar, via tillverkningskontroll och konstruktionskontroll, granskning av hållfasthetsanalyser och strömmingsberäkningar, installationskontroll, återkommande kontroll och granskning av skadeanalyser. Verksamheten engagerar ett 20-tal ingenjörer/tekniska doktorer inom bland annat teknikområdena material och svetsning, hållfasthet samt strömning. Några av våra kunder är OKG, FKA, RAB, SKB, Westinghouse, Alstom, AREVA och Institutt for energiteknik.